Jag hörde en sån där urban legend, den handlade om en kvinna som hade atädat hela sitt hem med våtservetter för babyvård. Sen hörde jag en annan om en kille som gjort rent sin motorcykel med helt vanliga, oparfymerade våtservetter.

Jag har alltid hyst en viss skepsis mot just våtservetter men inte riktigt vetat varför. Låt gå för att de är fulla med konserveringsmedel och liknande men alla använder dem ju, hur farligt kan det vara?

 Nu är jag inte en sån person som bara kan släppa saker och gå vidare utan att undersöka saken själv så jag bestämde mig för att testa gränserna för mina våtservetter, i det här fallet Svanen-märkta med aloe vera.

Jag funderade en stund och bestämde mig för att ge mig på spisen. Den har haft riktigt ingrodda fettfläckar sedan den förra hyresgästen och hur vi än har såpat och gnuggat har de inte gett med sig.

Jag började med att dokumentera den smutsiga spisen för att  ha något att jämföra med. Sen parkerade jag Lova i barnstolen med en leverpastejsmörgås och skred till verket.

Jag tänkte låta bilderna tala för sig själva men jag kan säga så mycket som att vi aldrig har haft en renare spis och att jag slutade använda våtservetter på Lova samma dag.

Det enda de inte bet på var den femton år gamla missfärgningen i emaljen under ugnsventilationsgallret. Resten försvann hur lätt som helst.

Substitut för våtservetter? Torra tvättlappar som sprejas med mild koksaltlösning och  läggs i en plastpåse eller torra tvättservetter och en flaska vatten. Använder man tygblöjor och ändå har med sig en vattentät påse kan man använda tyglappar eller små bitar av en handduk.

Bilderna:

Bild ett

Högst upp: spisplattan var täckt av rost och hade fettfläckar. En avtorkning med våtservett senare var den nästan helt ren.

Längst ner: fastbränd mjölk. Gnuggade ett par gånger och voila. Det bästa är att våtservetten tar med sig smutsen direkt utan att lämna något vatten att torka upp.

Bild två: jag kom på ett sjukt smart sätt att städa alla små kanter och vrår man inte kommer åt med fingrarna eller en vanlig trasa; man sveper helt enkelt en servett runt en osthyvel eller liknande och drar några gånger längs kanten.

Bild tre: ventilationsgallret till ugnen har vi diskat och diskat men aldrig fått rent. Vänster sida är inte avtorkad. På höger sida har jag gnuggat några gånger. Varenda fettrest gick att få bort.

Brevid ser ni den färdiga spisen.

Jag älskar att shoppa. Jag älskar att gå runt i butiker och titta på saker, jag älskar att omge mig av vackra saker och jag tror att jag blir lycklig av nya saker.

Jag inbillar mig att alla ser att jag har nya vantar och tänker "åh, vilken bra smak hon har, så fräsch och medveten hon verkar".

Jag älskar att kokettera med eko-prylar och klär mitt barn i kläder som har "eko" skrivet med stora bokstäver överallt.

Det här går ju inte alls ihop med min övertygelse.

Det skapar ångest och är helt enkelt ett tecken på dålig karaktär.

Det är dåligt för ekonomin och miljön, dessutom utnyttjas så många människor på bomullsodlingar och textilfabriker att det helt enkelt inte är försvarbart att handla så mycket som jag gör.

Ska jag bara sitta där och låta mig själv bete mig som en okunnig mammongroupie? Nej, naturligtvis inte. Al opera, mina vänner.

Jag har gjort en överrenskommelse med mig själv.

Istället för att småhandla en massa saker som jag tror att jag behöver ska jag lägga undan pengar och köpa saker jag verkligen vill ha.

Jag ska i första hand handla saker second hand.

Om jag vill handla något nyproducerat måste det vara ekocertifierat eller fairtrade. Helst båda.

Jag tänker inte längre vara en del av den slavhandel och massiva miljöterrorism som köphysterin innebär.

Länge leve lågkonjunkturen och kapitalismens förfall!